fredag 30 oktober 2009

pensionerad bebis

Godmorgon!

Nu befinner jag mig i Lund hos Simon. Han är i skolan och jag är hemma och kollar på nyheterna. Jag känner mig som en riktig pensionär idag. Jag är övertrött, huvudet värker, ögonen värker, det centrala nervsystemet har svårt att kommunicera med mina kroppsdelar och mitt överexalterade humör ligger långt nerpackat i väskan.

Jag känner ett stort sug efter att sova middag på en virkad kudde och se några avsnitt av hem till gården.

Nej jag ångrar mig. Jag vill vara bebis istället! Jag vill bli nerbäddad, ompysslad, lyssna på sagor och bli matad med apelsinsoppa!



Neheni, nu ska jag återgå till mitt seriösa liv och sitta med mitt dömande fundersamma finger mot min haka och dra slutsatser om nyheterna tills Simon kommer hem!



Avnjut ett konstverk bebis 89 har gjort!

onsdag 28 oktober 2009

Främlingsfientlighet

Det har varit mycket prat om Sverigedemokraterna på senaste efter deras uttalanden. Jag kan respektera andras åsikter, men jag kan inte alltid acceptera dom. Som i Sverigedemokraternas fall och deras efterföljare.

Deras hat består endast utav en illusion, alltså en bild utav något som inte finns vilket gör att hatet mot den muslimska tron växer. De typiska fördomarna är respektlösa människor, bråkiga och stökiga, kriminella, kvinnohatare etc etc.

Ni då, som går i dessa funderingar, som tycker att invandringen förstör vårt "svenska patriotiska" land, tänk om!

För varje handling en människa gör finns det en bakgrund till. Om vi är arga, vad gör vi då?
-jo, vi tänker inte på något annat förrutom situationen som gör oss upprörda och låter det gärna gå ut över nära och kära och har svårt att hålla oss till en trevlig ton. Eller hur?

Det kan handla om smågrejer som att råka slå i foten eller att man inte fick MVG på ett prov etc.


MEN, hur arg kan man bli om ens hus bombats sönder, ens släktingar dött, eller att ha vittnat till diverse brutala mord?

Det är inte konstigt att då sätta upp ett kaxigt skal för att förhindra andra att se ner på en själv. Nu vill jag heller inte dra alla invandrare över en kant, hur man agerar med sorg är likadan för alla, oavsett kultur.


Tänk då att fly från kriget från sitt hemland, där minnen och livet lämnas kvar och går inte att rädda, där liv skjuts ner på gatorna, där byggnader och hem sprängs och där rädslan yr i luften och säkerhet är ett ord som inte finns. Tänk då att komma till ett tryggt land, Sverige, där ingen visar kärlek, alla ger dig handen för att de tror du kommer hit för att förstöra, våldta och misshandla när du i själva verket bara vill bearbeta ditt liv.

Är det då så konstigt att många från utländska kulturer gärna visar sig starkare och stöddigare? Är det konstigt att de inte vill ta någon skit? Är det konstigt att de reagerar så starkt på orättvisa? -Nej, inte alls. Faktum är att få får vad de förtjänar. Respekt.

Många främlingsfientliga människor uttalar sig ofta om att "invandrare borde ju uppskatta Sverige och inte förstöra". Först och främst så förstör vi Svenskar lika mycket. För det andra så finns det inget som heter uppskatta när man bär på hatisk sorg. Det är snarare ett rop på hjälp.



Tänk steget längre innan ni dömmer någon!

TÄNK PÅ DET!

Halloween

HEJ!

Det börjar dra ihop sig till halloween vilket brukar innebära maskeradfester. Jag vet PRECIS vad jag ska klä ut mig till. Vrid ögonen nedåt så kan ni skåda min plan!




Synd bara att jag inte ska på någon halloweenfest i år... HAHAHAHAHHA!
/Linda Mc'munk

tisdag 27 oktober 2009

FRUSTO!

Ni vet när man är sådär trött så att man skulle kunna somna som en stock samtidigt som det är jordbävning och 3000 bulldozers kör över en fram och tillbaka? SÅ trött var jag igår. Vad avskyr man under dessa omständigheter?

-Jo, att bli STÖRD såklart!!!!

Som tur väl är har jag en lillasyster som gladeligen tar på sig den rollen.

.....

Hennes knep brukar se ut såhär:
1. knuffa på mig
2. peta mig i näsan och hoppas på att jag reagerar
3. prata allvar eller säga något roligt
4. prata om helt orimliga ämnen
5. (sist men ändå bergssäker) fråga något som man MÅSTE ha svar på

Efter att ha testat steg 1-5 på mig så fick hon mig att vakna till och... TÄNKA. Det innebär ju att jag faktiskt lämnar drömmarnas rike till det vakna tillståndet och låter energi flöda runt i mitt nervsystem så att jag inte kan somna om igen....

Precis när jag hade somnat hör jag henne utbrista(det JÄTTEVIKTIGA ämnet):
-FRUSTO!!!!
Linda!! FRUUUSTO!! var har du hört det nånstans?!?!? ååh jag MÅSTE veta, LIINDAAA!!!
-mmh....ehmwawa..ha..wah...
-FRUSTO!!! LINDA... FRUSTO!!
(är nu i vaket tillstånd)
-hm...kan det va...my...little...ponny?
-JA! draken i grottan hette Frusto i my little ponny!

Och DÄR blev jag klarvaken...

Nej jag somnade faktiskt om ganska snabbt.

/professor i my little ponny kunskap

måndag 26 oktober 2009

julminnen

Skål alla tomtegubbar!

Kan ni gissa vad jag gör?
...

Jag suger in julens aromer i oktobers tidiga vy. Det känns spännande, så förbjudet, så mystiskt, så olagligt, så otillåtet så... så underbart!




HAH! nu tror ni kanske att jag åt 4 pepparkakor och en liten bebiskopp glögg, men HA, vad skenet kan bedra! Jag åt ett helt paket pepparkakor och två flaskor glögg!!! Ja sen kan ni ju halvera det, men det räcker nog inte.. halvera det en gång till och DÄR har ni summan!
.
.
Jul är min absoluta favorithögtid, därför är jag också väldigt noga med att börja tidigt. När jag var liten brukade jag gå upp på vinden som vi hade och fira jul mitt i sommarn med mig själv och mina bästa vänner gosedjuren Kurre och Honk. Då tog jag fram min lilla julgran på 40 cm, gjorde renhorn av folie som jag sedan satte på min stora gunghäst som snabb förvandlades till en ren. Sen tog jag fram min lilla bandspelare, satte i min julkassett och spelade bjällerklang på repeat samtidigt som jag gungade fram och tillbaka på min hästren och inväntade juletid!
.
.
.
HAHAHAHAHAH!
.
ooooooookej.

söndag 25 oktober 2009

Kalmar

Jag är så glad! Jag är så glad för jag har fått vara med nära och kära på en och samma plats i helgen. Vi var nämligen i Kalmar hos Johanna och Tobias. Här kommer lite bilden från Kalmarvisiten. Tyvärr togs det inte så många så det här är ett liten hopskrap.


Johanna och Tubens kise, Misan Glenn(mitt verk) Moscán Nilsson
Tobias och Simon
Schtekarn som vill ha schtekt scccchtek
Tobias, Elin och en snygg tjej. Någon som har hennes nummer?????
Ser ni vad det står?
Nu då?
Simon pekar uppåt, jag drar då slutsatsen att det var målet men att de illa nog misslyckades.
Robert klappar sina kompisar.
Världens sötaste värdar!
Som den pedagog jag är gav jag ett tappert försök till att läsa Robert faran med alkohol i samband med energidrycker. Jag är INTE en partyhöjare.
Paret

Elin kan konsten att charmar en katt.

fredag 23 oktober 2009

jag är en brottsling

Hej det brottslösa samhället!

Eller vänta... det är inte alls brottslöst... längre!

Jag har begått ett brått. Ett dyrt brott. Ett onödigt brott.

Istället för att köpa två vuxen biljetter från Lund till Malmö köpte jag och Simon två barnbiljetter. 2 min innan vi ska av stoppar securitas oss. När den gamle securitas mannen frågade om personnr hör jag mig själv göra ett desperat och patetiskt försök till att ljuga. Men det varade inte länge för jag brast ut "Jaaa jag erkänner.... jag är 89:a........"

Kan det bli mer typiskt? Men jag vet, jag gjorde fel, man ska INTE åka på fel biljett kidZ.
Det kan kosta er hela ert barnbidrag, nästan. Närmare bestämt 800 kr.

800, det är lite att ta i tycker jag!

Det kostar 100 kr extra om man inte köpt biljett innan på station. MEN, har man däremot köpt biljett och betalat lite under summan så får man betala 800 extra. Det känns ologiskt! Men visst, det är dold information om ålder och det får man INTE göra. MEN, priset är lite väl saftigt.

Jag är så arg på mig själv.


Senare idag när jag och Simon ska åka hem till Karlshamn ska jag be om att få pensionärsbiljett för att vara på den säkra sidan! Fast då kanske jag också får böter, för jag ljög om min ålder IGEN och betalade för mycket...

Fast pensionärer åker på senior kom jag på nu, och det är ju billigare.

Lika bra att sätta mig mellan lås och bom nu med samma då jag är en fara för samhället!

torsdag 22 oktober 2009

energi tack

Hej alla töser och gossar!

Jag har tillbringat större delen av förmiddagen till att plugga engelska. Det är jätteroligt men jag finner liksom ingen energi till det idag. Jag är trött i huvudet, ögonen hänger och revbenen värker. Är jag i obalans brukar det värka i hjärta/revben. Tror jag ska ta och värma min kudde jag fick och lägga över revbenen. Alla dagar kan inte vara lika energifyllda.

Hade jag tyckt om kaffe så hade jag druckit det nu för jag behöver energi.
Synd bara att jag inte tycker om det.


Jag undrar... det finns väl ingen som tycker om kaffe i början? Alla tvingas ju dricka det tills de tycker om det? VAD tyckte då han som kom på kaffet när han tog sin första slurk? och varför, VARFÖR fortsatte han?

Samma sak med te. Vem fick för sig den hemska idén att torka lite blommor och blad för att sedan koka ihop med hederligt gott vatten för att ge det redan hederliga goda vattnet en annan smak? en äcklig smak?

Men jag avundas de som kan dricka te, det ser så himla mysigt ut!

Tills vidare håller jag mig till min varma choklad.

/handtag, famntag, klapp och kyss

onsdag 21 oktober 2009

pirater är snygga

God morgon!

Idag är verkligen en god morgon för jag har fått världens bästa start på dagen, nämligen att få vakna upp bredvid Simon. Tyvärr snoozade vi för länge och han hann aldrig äta frukost. Nu är han i skolan, ensam och övergiven med magen tom. Enslig går han där, själv. Gör några försök till att tigga till sig en brödbit och lite vatten. Ingen ger med sig. Det linjerade pappret i hans block är det närmsta han kan komma föda.


Hehe, tur att vi ska mysa och äta ute ikväll så han får riktig mat i sig!

Jag är fortfarande lite tårögd från gårdagens present. Tänk att han verkligen köpte en vetekudde för att han memorerat att jag lätt får ont i magen. Ibland är han för bra för att vara sann!


Förresten, jag vill ju gärna piffa till mig lite nu när jag är i Lund för att imponera på min karl. Jag vet bara inte om jag ska behålla skägget eller inte?

med?

eller utan?

/kapten med krus

tisdag 20 oktober 2009

Lund

God afton!

Nu är jag framme,
destination: Lund
identifierat objekt att bo hos: Simon


När jag kom hit sa Simon att han hade en liten överraskning till mig. "Inget speciellt" sa han. Överraskningen låg i en påse, när jag öppnade den låg där ett paket. I paketet låg världens finaste vetekudde. Jag brukar alltid få ont i magen, speciellt om kvällar/nätter, därför köpte Simon en smärtlindrare till mig. VADÅ INGET SPECIELLT?!?!!?

HAN ÄR SÅ SÖT!


:')


Som en liten tradition under varje Lund visit hittar jag (i detta fallet Simon) speciella cykelparkeringar.
Tusen tack Simon! Såklart så är den ekologiskt också så den passar både mig och herr eko
min sötesimon!

Köttbullar och mans-kit

Gomorrn!

Även den här dagen till ära är jag uppe med tuppen. Louise sov hos mig inatt och skulle upp tidigt till skolan, då passade jag me på att gå upp. Så nu sitter jag och pluggar engelska och är inne på min tredje kopp varm choklad.

För någon vecka sedan pratade jag och Johanna om hur roligt det hade varit att ha en maskeradfest någon gång under livets passerande. Men, vad skulle vi då klä ut oss till?
Tillsammans resulterade vårt resultat i köttbulledräkt. Tänk vad roligt, när de flesta ser chansern att få klä sig lite utmanande bara för att det är maskerad, men inte vi, vi kommer istället som två trängandes och tjocka köttbullar!

Johanna var snabb med att skissa ner en illustation.

Här ser ni oss, Johanna köttbulle och Linda Köttbulle. Ute på nya äventyr! Traskar över berg och dalar, picknickar i skogens glänta, Ni älskar oss, blir superhjältar, blir förebilder, blir idoler, blir Din besatthet, TAR ÖVER VÄRLDEN!!!!


Ikväll åker jag till Simon i Lund för att tillbringa lite vardagskvalitet med honom. Det ska bli himla mysigt! Jag har förberett med ett litet anti-moment-destroyer-paket ifall han under förmodan tröttnar på mitt sällskap. I paketet finns:

1. Dassboken, för lite barnsligare skämt om han skulle tycka jag är tråkig.
2. En fjäder, för att kittlas med ifall han blir på dåligt humör
3. Karameller, om jag behöver muta honom att få stanna kvar
4. 600 000 kvinnoförnedrande skämt, en lite grövre metod ifall konflikter uppstår
5. En pruttkudde, för att verka vara lite rolig
6. En näsflöjt, ja, likt ovanstående också ett tappert försök till att verka vara en rolig flickvän
7. En hoppborg, om vi blir för rastlösa i det lilla studentrummet
8. Ett dataspel med genre krig!!, esset i rockärmen. Fungerar inte detta fungerar INGET!



HAHAHAHAHHAHAH!! Haaah...hahahahaha!

Som tur väl är är Simon varken en surpuppa eller liknande då han är så gullig, snäll och söt på alla vis. så mitt räddningskit kommer nog inte till användning. Dock kände jag att det var en väldigt bra affärsidé för de mer tjuriga, grova och kvinnoförnedrande karlarna!

måndag 19 oktober 2009

Heta maränger

Nu har jag tagit en paus i mitt engelskapluggande genom att baka MARÄNGER! En perfekt sockerlindrare för den studerande och ekonomiske.


De blir så fina när de får den gammelrosa färgen
Jag vet vad ni tänker! Ojojoooooooj vilken donna! En riktig puma! Och så FRÄSCH samtidigt!! OJOJOJ! Kors i taket vilken grann bit! Ögonen rullar i varv på er av en sådan sensuell och vacker beskådning. Vi kan sammanfattade som: Skönhet!
.
Eller så är jag lika fräsch som en sengånare. De duschar bara en gång om året och får mögel i pälsen av en ohygienisk livsstil. Det har jag lärt mig på barnkanalen!
.
.
/Puman på plantagen

Morgonstund

Godmorrn hattifnattar!

Jag är uppe med tuppen idag, eller snarare uppe med kyrkklockorna för de slår alltid kl 08:03. Nej jag vet inte, men slår det gör dom.

Idag kommer jag lägga all min tid på att plugga engelska B och avbryta med Sjunde himlen som är mitt AbSoLuTa FaVoRiT pRoGrAm EfTeR aNdRa AvEnYn OcH vEtEnSkApSmAgAsInEt OcH tV4 nYhEtSmOrGoN.

Ja nu får det räcka med program.

Men innan jag börjar plugga ska jag öka min muskelmassa genom att gymma. Jag måste ha världens klenaste armar, jag tar hela...trumvirvel.. 20 kg i bänkpress! Eller ja, det är en maskin men den har samma funktion som en bänkpress. Tur att jag har lite starkare ben istället.
Är det någon som vet någon bra träningsmusik får ni gärna skriva det, jag har brist på musik!


/Stora biceps tjejen

söndag 18 oktober 2009

18/10

Oh' helga söndag!

Efter 35 miljoner år kom Simon äntligen hem till Karlshamn. Han hade blivit lite hårigare, lite skäggigare, lite...lite mindre, lite mörkare. Nej jag såg fel, det var en vildvuxen katt! Jag hade glömt bort hur han såg ut!! MEN han kände inte igen mig heller, jag var platt, ganska hård, ljusbrun och mönstrig, jag hade blivit en fossil. -Det är insidan som räknas!!!

Hehehehe...he he.. hee... jag ser att ni sitter och viker er av skratt av och välbehag!

FAIL på mig!

Jag hade inte glömt hur Simon såg ut, han var grann som glimten på en diamant, snygg som bara han kan vara, ståtlig som en örn och fräsig i sina gula byxor! Åh vad jag har saknat honom! Och ÄNTLIGEN fick jag sova sked med någon som uppskattar det, istället för Louise som fryser till is av ilska när jag bestyr mina närmanden.


Simon spelar match just nu, jag skulle egentligen kollat man jag fick så ont i magen så jag orkar bara ligga ner och vila. Tji fick jag då jag MÅSTE gå och lämna filmen vi hyrde igår.


Tyvärr innebär söndagar att långeman åker hem till Lund, MEN inga tårar spillda för i veckan åker jag ner för att tillbringa vardagen med honom som jag håller så kär.

näsnyp.
Nu är det krig!!

lördag 17 oktober 2009

underbara barn

God middag!

Huset hos mamma har varit fullt med barn och härligheter sen igår kväll. Barnen är Billy 9 år och Misty 4 år som båda har givit formuleringen underbara ett namn.

Under middagen igår stod Billy för underhållningen Bellmanhistorier var populärt men även de egenskapade, som:

-Vad är det som går och går och aldrig kommer till...ehm...datorn!?

Alla: -hm... vet inte!
Billy- Jo men säääääg, Linda bara säg något!

Jag- Hm.. ja då säger jag en häst!

Billy- NAAEEJ, det är en mus.

-HAHAHA, jaha?

.

Förklaringen löd att musen kunde komma fram till datorn men inte hästen, eller vad det var? Det var hur som helst ett välformulerat och realistiskt svar.

.

Resten av kvällen ägnade Billy sig åt att läsa gåtor från spela.se. Om man gissade rätt på gåtan fick man ett pris, priset bestod utav "pengar...eller något, typ", enligt Billy. Men det ändrades snabbt till 3000 kramar.

Mamma kom på den briljanta idén att visa min och Ewas filmer för Billy och Tina (Billys mamma) där vi bl a rånar en godisaffär. Billy blev ypperligt fascinerad och frågade efter varje scen vad jag skulle råna härnäst. Jag kände vilken bra förebild jag var och försökte slingra mig lite och berätta hur DUMT det var och att det bara var på låtsas. Tänk om jag nu ligger bakom en drös med kriminella ungdomar efter min roll som rånare?!?!?!?!

.

För er som missat filmerna finns de på kategorin "Videos" på vänster spalt på bloggen.

.

/Kriminalitet uppmuntrarN'

fredag 16 oktober 2009

God middag!

Igår var det den 15 Oktober vilket innebar den sista anmälningsdagen till högskolorna. Eftersom beteendevetenskap som är högst prioriterande endast går igång på hösten får jag lägga det åt sidan sålänge. Jag sökte något som nästan är likadant, bara nästan. Faktum är att det låter så tråkigt, sådär tråkigt så att allt skinn i ansiktet tappar fäste och glider ner och bara hänger av tristess!

Socionom.

FÖRLÅT alla socionomen, men det låter så tråkigt när ALLA söker till det. Ja, förrutom de då som söker någon inom civilekonomi.

MEN, det blir ju vad man gör det till, eller hur?


I andra hand sökte jag Mänskliga rättigheter. Sen sökte jag tre språkkurser utöver programmen:

-Ryska, Arabiska och Tyska.


När jag börjar på högskolan måste jag skaffa nya vänner. Jag har övat in några miner jag ska använda som lockbete.

1. Den lite hemlighetsfulla, mystiska och pilimariska minen, OERHÖRT spännande och lockande! INGEN kan undgå det här!

2. Fungerar inte ovanstående exempel får jag ta till det tunga maskineriet. "The look", Den respektfulle och obehagliga nästintill skrämmande minen. ALLA vill ha en vän som kan skrämma iväg mobbare, mördare, bokmalar och annat hot genom sin läskighet!

torsdag 15 oktober 2009

Djävulen är här

Förlåt mina läsare, FÖRLAAAUT!

Jag är så dålig på att uppdatera just nu, men jag har fått besök av djävulen. Han är här och förpestar min vecka och sticker mig i baken med sin treudd lite när han känner för det!

Alla dagar kan ju inte vara bra. Hela den här veckan har varit riktigt dålig för att skriva i ärlighetens namn. Men efter regn kommer solsken? Eller ja, det slutar regna i alla fall. Sen måste man ju ha lite dåliga dagar ibland, låta sig vara svag, låta sig vara ledsen och låta sig tröstas varesig det handlar om små eller stora problem.


Just nu är det djävulen som ligger bakom allt! Den brända maten, skåpsluckorna jag jämt slår i höften i, den kalla luften ute som får mina lungor att skrumpna ihop, den kalla temperaturen i min lägenhet som får min hjärna att frysa till is, de dammiga hyllorna som får min näsa att rinna, den stökiga lägenheten som verkar som en mordbana etc etc, det är HAN som ligger bakom det, inte jag!

Jajaja..men JAA, jag ÄR slarvig dåååå!!!

vilket tjat!


Håll ut för lite roligare inlägg inom en snar famtid! Den som kommenterar den roligaste och mest udda inlägget ska få en överraskning!


/Djävulens älskling

onsdag 14 oktober 2009

Sked är ett intresse

Hej alla barn! ...och vuxna. Ja ungdomar med då!

Har ni tänkt på alla små smeknamn som förekommer under ett förhållande? Ja, som klassikerna älskling, sötnos, hjärtat etc. Det är förvisso väldigt gulligt och mysigt. MEN, för någon vecka sedan, när jag och Sandra (min plastsyster) låg och pratade om vad man INTE vill bli kallad så ploppade samma namn ur bådas mun; "baby" eller "babe".

Finns det något mer avtändande eller mer oromantiskt?!?!



Det känns verkligen som en sådan förnedrande benämning, som någon pilsk liten krabat på 15 år skulle säga. Baby kan vara gulligt då, men som 20 åring vill jag ALDRIG höra ordet baby... Då kan man lika väl kalla mig benämningen för kvinnans könsorgan istället som Sandra så välformulerat uttryckte sig och jag instämde till fullo med!

Ungefär såhär känns det:
Hej baby, här står jag vid korvkiosken och hänger, får jag bjussa på en korv och ett åk i min stylade epatraktor? *blinK blinK*
-Nej.

ELLER:
Hej min baby, lookin' good, yeeeah
-Skjut dig.

Babe, du betyder allt för mig!
-jag har installerat en bomb under din epa som kommer sprängas om cirkus 1, 2, 3, NU! PAAAAAAAAOOW!


Som tur väl är säger aldrig Simon det till mig, det gör mig glad för OM han under omständigheterna skulle kalla mig det, då kommer hans namn förtyna till något helt annat.. RUTGER, eller klenklintis (klintefors i efternamn), eller MBBS; megababybabesimon!!

Men än sålänge håller jag mina öknamn instängda i försvarsarkivet och kallar honom saker han förtjänar istället, som sötesimon, långeman, älskling, plutte och Kenneth ibland, bara för det är mitt favoritnamn vilket resulterar i en stor ära.

Jag saknar Simon. Det visade jag tydligt inatt genom att ligga sked med Louise, TVÅ GÅNGER i sömnen!!! Dessvärre delade hon inte mitt skedintresse och knuffade auktoritärt bort mig...

I helgen vet jag någon som ska få se på sked!! Jag har ju som nämnt övat mig ordentligt!







/SkedarN'

tisdag 13 oktober 2009

barnkonventionen

Hej!

Jag sitter och kollar på ett av barnkonventionens program nu. När jag blir gripen av någonting får jag alltid ett stort tryck över huvudet. Precis som om någon spänner fast ett brett skärp runt huvudet och drar åt jättehårt.

Jag tycker verkligen det är jätteviktigt att göra någonting när man kan. Och av er som läser nu, den av er som inte KAN, tänk noga, den som inte kan, kommentera anledningen för jag är väldigt intresserad av att höra om det verkligen finns hinder?

Alla behöver inte skänka halva sin förmögenhet, men alla KAN skänka en liten summa varje månad. Vad gör 50 kr i månaden om det går till att rädda liv? Alla behöver inte engagera sig i hjälporganisationer, men alla KAN bidra med något.

Jag ska adoptera, det har jag bestämt mig för sen flera år tillbaka. Egentligen vill jag gifta mig tidigt, helst innan 25 eftersom man måste vara gift för att få tillstånd till adoption (åtminstone går det snabbare). Sen är det även 25 års gräns och skulle adoptionsansökan räknas från 25 + 3-5 år för besked, det tar ju allt för lång tid! Jag vill gärna barn som redan kommit upp i åldern där de minns, där de redan bär på sorgen, där skadan redan är skedd.

Giftemål är väl bland det finaste man kan göra, men idag slog det mig hur otroligt egoistiskt det skulle kännas att invänta rätt tillfälle, ja runt 30 års åldern bara för att få det perfekta bröllopet. Bara för att man ska vara säker. Jag kan inte tänka så. OM det nu är kravet till att få rädda liv, varför tvekar så många på att låta sig vigas då? Får jag välja mellan ett stort drömbröllop där jag skulle ha råd att bjuda på lyx eller att gifta mig med standardklass och på köpet få rädda liv, få välja att låta andra leva eller dö, då finns det ingen tvekan.

JAG VILL ADOPTERA OCH JAG SKA ADOPTERA!

måndag 12 oktober 2009

Panikångest

Idag tänker jag prata om något som jag inte nämnt för många, nämligen min panikångest. Fler än 500 000 människor i Sverige har det. Det innebär att under stress/press/trauma utsätts hjärnan för psykiska påfrestningar som leder till fysiska besvär, tex kollapser, svimma, hjärtsvikt, värk etc.

Jag brukar få det ett par gånger om året, det känns som om allt svartnar, känslor försvinner då och då eller kommer alla känslor på en och samma gång samtidigt som det är omöjligt att göra val eller att känna efter. Minsta lilla påtvång, "måsten" eller bara något som känns jobbigt kan under dessa sammanhang få min hjärna att stänga av och sluta fungera för ett tag. Sammanfattning: Man tappar kontrollen över sig själv.

Det beror väl oftast på min jobbiga bakgrund och stressiga liv. Jag vill inte gå in på närmare detaljer idag, jag kanske delar med mig en annan dag om det känns rätt då.

Jag tycker det är jätteviktigt att unna sig saker när man får ångest, jag vet så många som försöker pressa sig själva att prestera mer under omständigheterna, men vet ni vad? Det hjälper inte! Därför försöker jag hela tiden unna mig pauser, god mat och se mina favoritfilmer med varm choklad för att samla lite energi. Varför låta sig själv plågas när man kan göra tvärt om?

Jag vet inte varför jag delar med mig av det här, men det känns bättre om ni vet varför jag inte är hoolabaloona idag och kanske några dagar framöver.

Vi hörs senare för nu måste jag vila. Och för alla andra som inte heller känner sig på topp eller också har ångest/panikångest, det första ni tänker på som gör er glad, GÖR DET! Det är den bästa kuren mot ALLT!



Tack för mig!

söndag 11 oktober 2009

: (

Jag skriver i en delvis panikångest! Jag har ångest över mitt liv, igen. Jag brukar få det då och då och det beror väl medstadels på att jag är dålig på att schemalägga min tid.

Fast just nu känns inte tiden som ett hinder, det är den där pinnen på stegen som fattas. Det är svårt att klättra uppåt om vissa steg fattas. Just nu är det vänner och Simon jag saknar. Mina närmsta och käresta bor inte här längre, och jag trodde jag skulle ta det bättre men i ärlighetens namn så känns det bara jobbigt.

Jag saknar att ha dom nära, jag saknar att spontant kunna träffas, att ha mysig dötid ihop utan krav och press, att veta att sträckan är kort om det skulle vara något. Men mest av allt saknar jag att inte vara ensam, att ha mina nära och kära runt om mig för det är då jag mår som bäst.

Jag får allvarliga koncentrationsproblem av detta, jag kan inte tänka på något annat! Jag har försökt plugga, men det jag läser memoreras inte, jag har försökt tänka positivt, men det går halvbra.. eller okej, dåligt!

Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur frustrerande det skulle vara att vara utan dom, allihop! Jag vill inte mer! Jag vill ha dom här, eller vara där! Dela på mig.

Vad jag än gör så sitter gråten i halsen för att jag saknar, saknar dom allihop från både Lund, Kalmar och Polen!


KOM HEM!

Johanna hyllning

Helgen har varit bra upphöjt till 10! I fredags var Johanna hemma från Kalmar vilket fick mina glädjehormoner att slå volter. Det är synd att jag inte tog vara på tiden mer när vi väl bodde så nära varandra. Visserligen får jag ont i smilgroparna efter varje gång vi träffas, men samtidigt gör det lite ont att inte kunna ses så ofta som jag vill. Det är jobbigt att sakna!

Jag uppskattar att ha en vän som Johanna. Det är en kvinna som jag aldrig kommer släppa taget om. Det är så skönt att ha en vän som är så lik mig själv, någon som har samma sinnessjuka humor, någon som tänker likadant, någon som ställer upp, någon som är mångsidig, någon som alltid lyssnar, någon som alltid kommer med de klokaste svaren, någon som har samma dåliga sidor som mig själv, någon som har världens bästa bra sidor, någon som alltid kommer vara värd titeln, vän. Ja, någon som jag helt enkelt vill skriva "BÄST" på i pannan.

Så jag vill bara säga TACK, tack för att du är du och ingen annan!


Johanna söööööt (läses med bebisröst)
Ihihihihi adopetra johanan sööööt!!
En bra vän ställer upp på mina intressen! Rida alltså.

Ponnys

Biomys

Hola spañolas!

Ursäkta dålig uppdatering! Men ibland har jag så mycket att göra... ja som. Som... som att..tillexempel räkna regndroppar på fönstret!!!!!

Nehmen, jag och Louise var på bio igår, ja samt åt thai. Jag får alltid lite små ångest när jag äter ute för jag orkar aldrig äta upp maten. Det finns faktiskt dom som svälter, varför ska jag då vara så pillig? Sen har jag ju faktiskt belalt för det också, då ska jag banne mig äta upp det. Än sålänge har mitt tankesätt inte fungerat. Men tids nog...........

Vi såg 'flickan som lekte med elden'. Alla säger att den var jättejättebra så jag hade höga förväntningar tyvärr. Tyckte mest det var jobbigt att se mellantinget, det kommer ju en uppföljare i november och jag vill ju se slutet NUUU!

Det togs inte en enda bra bild igår. När Louise tog bilder var det fel på fotografen, när jag tog bilder var det fel på motivet... heheh, nej skämt å sido. Helt seriöst, det blev så ogranna att de raderade sig själva!

Hade jag alltid haft en sådan blick hade jag börjat gråta
Fanns knappt några platser kvar!
Ja om det här resulterar den bästa bilden igår så förstår ni nog va jag menar...
Ja eller den här!
HAHAHHAAAAaaaAHAHAHAHAAA!

fredag 9 oktober 2009

Gissa grejen va!

Hola djungelkungar!

Den som gissar rätt på hur mycket min kavaj kostade ska få en kaka! Eller ett helt inlägg reklam! Eller en åktur i min osynliga ferrarri! Välj själva!







OHOJ KAPTEN!

Åh va det är underbart att somna när man är sådär trött så det blir fysiskt ansträngande att hålla ögonen öppna, det var jag igår och jag sov som en lite nöffe. Något som inte är lika underbart är att bli nypt i tån.

Det är min största fasa!

Ve och Fasa!

Vissa är kittliga på magen, i armhålan, under fötterna etc, men de vanliga kittlingsgenerna fick inte jag. Istället valde mina gener att jag skulle bli hysteriskt upprörd om någon grappar tag i stortån......

Jag kan bli nästintill lite gråtfärdig när jag utsätts för sådana påtryck. Jag känner mig så instängd, så trängd, så förtryckt, så ensam och övergiven, så... så HATAD AV VÄRLDEN!

Hehe, nejmen det känns obehagligt i allra högsta grad!




Påtal om tår så kom jag att tänka på en dag då halebop hade gratis mms. Simon var söt och skickade en massa fina bilder från hans australienresa.
Jag ville ju inte vara sämre och satt länge och försökte ta kort på något fint. Men inget blev fint.
Så jag skickade en bild på min glada stortå, speciellt glad var den för den inte hade någon som hela tiden ska grappa tag i den, hehe.

Men nu med närmare eftertanke.. HAHAHAHA, jag är verkligen avtändade!


HAHAHAHAHHAHA!
.
/kapten stortå