Det är härligt med småsyskon!
Imorse hade jag länge planerat att sova ut, då blir jag väckt... av någon som petar mig i näsan!?!
Det är såklart Louise. Inte nog med det så gapar hon hysteriskt med överenergi i rösten något om 25 grader och melon. Min hypersnabbaochaktiva hjärna kopplar snabbt ihop att vi ska fixa ihop fruktsallad till frukost och sen lägga oss ute på gräsmattan och sola.
Solningen slutar med att Louise retar mig för min musik på mobilen, s.k."bögmusik" som hon så fint uttrycker sig och att jag förstör hennes bränna med att breda ut mig på min kära syster.
Vad har man inte syskon till? Hon kommer alltid att vara min lilla snutteputtepluttegullebebis.
Fortsätt gissa vart bönan är, den är ännu inte funnen! Det är 5 kex som står på spel!!!
2 kommentarer:
hahaha vet precis hur det känns!:)
Att jag är minst i min familj spelar ingen större roll när man har en "rolig" storebror som älskar att väcka en med allsång och slita av en täcket, hahaha *riktigt olidligt* :)
Men som du säger, man skulle inte vilja vara utan dem heller..men tack och lov att man har egen lägenhet, så man i alla fall slipper genomlida det varje dag ;D
Se det från den ljusa sidan, du fick ju god melon *skrattar*
Hahaha, vilken tur att det finns fler som delar dessa syskonkrig ;) De har trots allt sin charm och deras olidliga plågande är ett gott kärlekstecken!
Men vad skönt, de gånger du väl sover under samma tak som din bror kommer du uppskatta allsång som väckning ;D
och ja du har rätt, melonen var himmelsk! haha
Skicka en kommentar