Simon är underbar. Men han är inte underbar att vakna ihop med...
Imorse ställde han alarmet på mobilen för han skulle på synundersöknig.
Alarmet ringer och han sätter på snooze.
Jag som kan vakna av att någon på nedre våningen drar ett djupt andetag, har därför lätt att vakna.
Efter ett tag går alarmer igen.
Simon fumlar och stänger av, igen.
Alarmet går. Simon repeterar följande.
Och så håller det på... I ca en timme?!
Sen när han är vaken, ja då vill han ha en puss?!
Sen lägger han armen över mitt huvud i ett försök att hålla om mig och tror ha är mysig. Sen somnar han, IGEN!?
åååååh.
Han fick ett kok stryk, sen är var det bra!
Tacka vettja på den gamla goda tiden, när man fick använda kaveln till mer än det dagliga bröt'.
När han är såhär morgontrött och jag vaknar på fel sida så brukar jag köra glo-taktiken. Lägga mig supernära hans ansikte och spärra upp ögonen och vrålglo. När han märker det känner han sig obekväm och måste vakna. Sjukt bra!
Ibland undrar jag varför inte jag fått nobelpriset än..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar